cultureaftercomputation.com

Smärta i kroppen upplevs ofta av någon från alla samhällsskikt, från småbarn till äldre. Inte sällan kommer vissa människor att bli förvirrade av vilken typ av smärta de känner och den mest lämpliga behandlingen. Förklaring från dr. Fanny Aliwarga, Sp.KFR från Eka Hospital kommer att hjälpa oss att förstå djupare om smärta och dess hantering.

Vad är smärta?

Enligt dr. Fanny Aliwarga, Sp. KFR, smärta är en markörsignal som kroppens naturliga svar på yttre tillstånd. Även om smärta kan vara obehagligt, ger det faktiskt skydd, även om det inte nödvändigtvis indikerar fara eller skada i kroppen. Smärta kan vara ett kommunikationsmedel från kroppen. Det vill säga att smärtan som vi upplever är kroppens sätt att berätta att något är fel i vissa vävnader och att lämplig behandling behövs för att lösa det. Snabb behandling av smärta hjälper också kroppen att återhämta sig snabbt så att vi kan återgå till aktiviteter. Flödet av hur kroppen bearbetar smärta

Typer av smärta som patienten känner

Smärta kan vara av olika slag med många orsaker. Indelningen av typerna av smärta kan göras utifrån dess karaktär, utifrån skadan, eller kanske utifrån platsen för den vävnad som gör ont.

1. Typer av smärta av naturen

I grunden kan smärta delas in i två typer, nämligen akut smärta och kronisk smärta. Akut smärta kommer plötsligt och tenderar att vara en kort stund. Samtidigt är kronisk smärta smärta som har pågått under lång tid och som tenderar att vara mer resistent mot vissa mediciner.

2. Typer av smärta baserat på skadan

Utöver uppdelningen av smärta i kronisk och akut kan smärta även grupperas utifrån vilken typ av skada som uppstår. Här är förklaringen.

• Neuropatisk smärta, nämligen smärta som uppstår på grund av nervskada. Några exempel på neuropatisk smärta kan orsakas av diabetes och smärta på grund av herpesvirusinfektion (smärta från herpesvirus). Bältros).
• Nociceptiv smärta, nämligen smärta orsakad av skada på vissa vävnader.

Både neuropatisk och nociceptiv smärta kan också orsaka "smärta" i patientens känslomässiga och psykologiska tillstånd. Denna typ av smärta är känd som psykogen smärta.

3. Typer av smärta baserat på den drabbade vävnaden

Viss smärta kan också hänvisas baserat på vilken typ av vävnad som påverkas, nämligen:

• Muskuloskeletal smärta: Smärta som påverkar muskler, ligament och senor samt skelett.
• Muskelsmärta: Smärta som känns på grund av överanvändning eller aldrig använda muskler.
• Magont: Smärta kändes i magen.
• Ledvärk: Smärta i lederna.

4. Smärta som hänvisar till syndrom

Viss smärta kan också hänvisa till vissa syndrom. Några exempel på denna typ av smärta, nämligen:

• Centralt smärtsyndrom, nämligen smärta som uppstår i multipel skleros eller skada på ryggmärgen och kan resultera i hjärnskador.
• Komplext regionalt smärtsyndrom, vilket är en störning av smärtsam smärta från en skada som ser mindre ut och utvecklas till en störning av nerverna som skickas till det drabbade organet eller kroppsdelen.

Vilka är effekterna av smärta?

Som framgått ovan kan smärta i princip delas upp i två, nämligen akut smärta och kronisk smärta. Akut smärta kan definieras som smärta som kommer plötsligt under en begränsad tid. Samtidigt är kronisk smärta smärta som har pågått under lång tid och som vanligtvis är mer resistent mot vissa mediciner. Både akut och kronisk smärta kan orsaka fysiska, känslomässiga och psykologiska problem som stör patientens liv. Men eftersom kronisk smärta uppstår under en lång tidsperiod gör denna smärta patienten mer mottaglig för att lida av psykiska störningar. Varje patient upplever olika smärta trots att sjukdomstillståndet är detsamma så att lämplig behandling behövs. Åtgärden börjar med en diagnos av en specialist inom fysikalisk medicin och rehabilitering för att bestämma lämplig terapi för patientens tillstånd. Därefter ges lämplig behandling. Det är dock viktigt att komma ihåg att smärtlindring kan ta lite tid. Faktum är att det finns vissa tillstånd där smärtan inte försvinner helt.

Diagnos av orsaken till muskuloskeletal smärta från läkare

Det finns många sätt som läkare gör för att diagnostisera orsaken till smärta hos patienter. Diagnosen kan ses från de upplevda symtomen, patientens sjukdomshistoria, sjukdomen, de skador som har upplevts, till de medicinska åtgärder som har vidtagits Flera steg för att diagnostisera orsaken till patientens smärta, inklusive:

• blodprov
• röntgen eller datortomografi
• MRI-skanningar.

Elektromyografi (EMG) undersökning, ultraljud, eller nervblockader Det är också nödvändigt att fastställa orsaken till smärtan.

Smärtbehandling som kommer att göras av en läkare

Hantering och behandling av smärta kommer att variera beroende på vilken typ av smärta som patienten upplever. Behandlingen kan vara i form av medicinska åtgärder till administrering av smärtstillande läkemedel. Några exempel på andra smärtbehandling än orala läkemedel, nämligen:

• Laserljusterapi, som är en icke-invasiv procedur som kan tränga djupt in i kroppens vävnader. Denna terapi kan minska smärta och hjälpa till att reparera och läka kroppsvävnader
• Terapi med verktyg radiofrekvens, nämligen terapi för att minska smärta i nacke och rygg med hjälp av radiovågor
• Behandling med elektriska modaliteter som TENS, som använder elektriska strömmar för att lindra smärta genom signaler som skickas till ryggmärgen och hjärnan
• Uppvärmningsterapi med diatermi eller ultraljud som framhäver varma eller varma temperaturer som har ett intervall på 38-45 grader Celsius
• Injektion torr nål vid den punkt som känner smärta, nämligen handlingen att föra in en nål utan medicin i den smärtsamma kroppsdelen
• Injektion av muskler och leder, vilket är en åtgärd som använder läkemedel som kortikosteroider på den smärtsamma kroppsdelen
• Injektion för att stimulera regenerering av smärtsamma kroppsdelar på grund av muskelskador/revor
• Injektion av nerven som orsakar smärta
• Ge gips för att lindra smärta.

Smärta är faktiskt kroppens sätt att kommunicera att något är fel i våra kroppar. Om du känner smärta som stör dagliga aktiviteter, uppsök omedelbart en läkare för korrekt och noggrann behandling. Källperson:

dr. Fanny Aliwarga, Sp.KFR

Eka sjukhus BSD