Lämpliga smärtbehandlingsprocedurer beroende på svårighetsgrad

Smärta är kroppens sätt att signalera att något är fel. Helst kommer smärtan att försvinna efter att sjukdomen förbättrats eller tagit medicin. Dessutom, med utvecklingen av smärtbehandling, finns det inte längre någon anledning för någon att uppleva överdriven smärta. Smärtbehandling utförs för att säkerställa att patienten undviker outhärdlig smärta på grund av vissa sjukdomar. Med korrekt smärtbehandling kommer läkningsprocessen att gå snabbare och patienterna kan återgå till sina aktiviteter. [[Relaterad artikel]]

Vilka är smärtbehandlingsprocedurerna?

Olika patienttillstånd, olika smärtbehandling tillämpas. Rutinerna innan smärtbehandling är:
  • Utvärdering
  • Diagnostiska tester för att fastställa huvudorsaken till smärta
  • Remiss till operation (beroende på test- och utvärderingsresultat)
  • Interventioner som injektioner eller ryggmärgsstimulering
  • Sjukgymnastik för att öka kroppens styrka
  • Vid behov finns det en psykiater för att hantera ångest, depression eller andra psykiska besvär som upplevs när man lider av kronisk smärta
  • Komplementär medicin
Naturligtvis kan inte vilken patient som helst få smärtbehandling. Förutom att behöva gå igenom en rad procedurer ovan, finns det kategorier som kan lindras med smärtbehandling som:

1. Akut smärta

Denna typ av smärta som uppstår plötsligt och bara varar kort och ibland. Vanligtvis uppstår akut smärta på grund av frakturer, olyckor, fall, brännskador, förlossning och operation

2. Kronisk smärta

Kronisk smärta uppstår i mer än 6 månader och känns nästan varje dag. Vanligtvis börjar kronisk smärta med akut smärta men försvinner inte ens efter att skadan eller sjukdomen har läkt. Vanligtvis uppstår kronisk smärta på grund av ryggsmärtor, cancer, diabetes, huvudvärk eller problem med blodcirkulationen. Kronisk smärta kan påverka en persons liv eftersom det gör det svårt att utföra fysisk aktivitet. Det är därför det kan leda till depression eller social isolering.

3. Smärta som uppstår plötsligt (genombrottssmärta)

Genombrottssmärta är en stickande smärta som uppstår snabbt. Vanligtvis uppstår denna smärta hos patienter som redan tar medicin för att behandla kronisk smärta på grund av cancer eller artrit. Genombrottssmärta Det kan uppstå när någon gör sociala aktiviteter, hostar eller stressar. Platsen för smärtan inträffar ofta vid samma punkt.

4. Bensmärta

Dess egenskaper är smärta och värk i ett eller flera ben och uppträder när man tränar eller vilar. Triggers kan bero på cancer, frakturer, osteoporos.

5. Nervsmärta

Nervsmärta uppstår eftersom det finns inflammation i nerverna. Känslan är som att bli knivhuggen och bränd. Faktum är att många som lider beskriver känslan som att de blir elektricerade och förvärras på natten.

6. Smärta som stickande, kramper eller sveda (fantom smärta)

fantom smärta känns som att det kommer från en kroppsdel ​​som inte längre är på sin plats. Vanligtvis känner människor som genomgår amputation ofta det. Fantomsmärta kan avta med tiden.

7. Smärta i mjukdelar

Uppstår eftersom det finns inflammation i vävnad, muskler eller ligament. Vanligtvis förknippad med idrottsskador, ryggradssmärtor, till ischiasnervproblem.

8. Refererad smärta i vissa kroppsdelar

Refererad smärta känns som att den kommer från en specifik punkt men är faktiskt resultatet av skada eller inflammation i ett annat organ eller en annan plats. Till exempel kommer problem i bukspottkörteln att orsaka smärta i övre delen av buken till ryggen. Typen av smärtbehandling kommer att anpassas till den smärta som patienten känner, med typerna av behandling, nämligen:
  • Epidurala kortikosteroidinjektioner
  • Sympatisk nervblockad
  • Spinal nervstimulering
  • Sug av vätska från leder
  • Iskubskompress eller varm kompress
  • Regelbunden fysisk aktivitet
  • Psykologisk hjälp eller avslappning (meditation)

Mål för smärtlindring

Smärtbehandling kommer att ges när en patient upplever betydande eller långvarig smärta. Det medicinska teamet kommer att utvärdera, rehabilitera och hjälpa patienter som känner smärta. Helst utförs smärtbehandling enligt patientens tillstånd. Men ibland hämmas dess tillämpning av de resurser som sjukhuset äger. Målen för smärtbehandling är:
  • Minska smärtan som patienten känner
  • Förbättra funktionen hos den sjuka kroppsdelen
  • Förbättra livskvaliteten
Dessa tre mål för smärtbehandling är kontinuerliga och nära relaterade. Förekomsten av innovation och teknologi inom det medicinska området hjälper också till att implementera allt mer avancerad medicinsk ledning.

Biverkningar av smärtbehandling

Hos vissa patienter kan smärtbehandling också innebära risker eller biverkningar. Detta kan dock variera beroende på vilken sjukdom som upplevs och vilken metod för smärtbehandling som ges. Några av de vanligaste riskerna med smärtbehandling är:
  • Förstoppning
  • Äcklig
  • Känner sig sömnig
  • Desorienterad och förvirrad
  • Andningen blir långsammare
  • Munnen känns torr
  • Kliande utslag
  • Onormal hjärtslag
Eventuella biverkningar som patienten känner måste förmedlas till läkaren, som ett utvärderingsmaterial för det givna smärtbehandlingsförfarandet. Lika viktigt är att smärtbehandling inte bara handlar om fysisk smärta. Uppkomsten av psykiska problem som depression, överdriven ångest eller en tendens att dra sig tillbaka från samhället måste också hanteras på rätt sätt genom experthjälp.

$config[zx-auto] not found$config[zx-overlay] not found