Dialysprocedur, vad måste övervägas?
Dialys är ett förfarande som utförs för att avlägsna skadligt avfall i kroppen i de sena stadierna av kronisk njursjukdom eller kronisk njursvikt. Dialys du kanske är mer bekant med termen dialys. I en normal frisk kropp utförs denna process av njurarna. Men vid kronisk njursjukdom kan njurarna inte utföra sina funktioner. Dialys består av två typer, nämligen hemodialys och peritonealdialys. Hemodialys utförs med en konstgjord njure (hemodialysator) för att ta bort avfall och överflödig vätska från blodet. Blodet kommer sedan att återföras till kroppen med hjälp av en dialysmaskin. Samtidigt innebär peritonealdialys ett kirurgiskt ingrepp för att placera ett plaströr (kateter) i buken. Vid denna typ av dialys rengörs blodet i kroppen.
När ska man göra dialys för personer med kronisk njursjukdom?
Enligt, dr. Indah Fitriani, Sp.PD som internmedicinsk specialist från Awal Bros Hospital, East Bekasi, beslutet att börja dialys är verkligen en svår sak. Det beror på att terapin varar hela livet vilket ofta orsakar obehag och andra risker för patienten. För att svara på frågorna ovan har dr. Indah svarade att dialys bör påbörjas när fördelarna med att minska tecknen eller symtomen på uremiskt uppväger riskerna och andra biverkningar på patientens livskvalitet. Uremicum uppstår när kroppens metabola avfall fortsätter att cirkulera i blodet eftersom njurarna inte kan utföra sina funktioner. Det finns flera faktorer som kan beaktas när man påbörjar dialys. En av dessa faktorer är den uppskattade glomerulära filtrationshastigheten (eGFR). eGFR-testet kommer att uppskatta hur mycket blod som passerar genom glomerulus (de små filtren i njurarna) varje minut. Ju lägre eGFR-testresultatet är, desto allvarligare är nivån av njurskada. Följande är en mer detaljerad förklaring av eGFR-testresultaten:1. Patienter med eGFR >15 ml/min/1,73 m2
Patienter med eGFR-resultat går inte på dialys, även om det finns symtom som kan vara relaterade till njursvikt i slutstadiet. Vanligtvis är dessa patienter fortfarande lyhörda för läkarens mediciner, så dialys utförs sällan.2. Asymtomatisk patient med eGFR 5-15 ml/min/1,73 m2
I patientens tillstånd ovan kommer läkaren att genomföra en strikt utvärdering. Dialys kommer dock inte att utföras i frånvaro av tecken eller symtom associerade med ESRD (njursjukdom i slutstadiet).3. Patienter med en eGFR på 5-15 ml/min/1,73 m2 med tecken eller symtom som kan bero på ESRD
Patienter i denna grupp måste genomgå konservativ behandling. Om tecknen eller symtomen förknippade med ESRD inte förbättras trots behandling, kan din läkare rekommendera dialys. Förutom om patientens tillstånd kräver dialys (absolut indikation).) dialys bör inte skjutas upp.4. Patienter med eGFR <5
Patienter med ovanstående testresultat kommer att behöva gå i dialys, även om de inte visar några tecken eller symtom på ESRD. Utöver resultaten av eGFR-testet ovan, ses beslutet att påbörja dialys även från symtomen som är förknippade med uremisyndromet, graden av nedgång i eGFR, patientens livskvalitet och givetvis patientens val.Hur är det med dialys hos äldre patienter?
Dialys blir en livslång terapi och orsakar obehag för patienten. Så dialys bör övervägas på djupet. Hos äldre patienter kan effekten av dialys vara annorlunda än hos yngre patienter. I allmänhet kan dialys eller dialysingrepp hos äldre leda till försämrad livskvalitet, efter dialysen. Biverkningarna av dialys kommer att vara mer uttalade hos äldre patienter. "Därför behövs utbildning för patienter och familjer angående komplikationer som uppstår under hemodialys eller dialysprocedurer (intradialytiska procedurer)," sa dr. Skön. Källperson:dr. Indah Fitriani, SpPD
Specialist inom invärtesmedicin
Awal Bros Hospital, East Bekasi
